Munnen

Kvällen innan det börjar i mina tankar,

Istället för att somna hör jag hur det bankar.

Tänk om det jag säger inte är rätt,

Kvällen innan den är aldrig lätt.

Jag vaknar under natten av min press,

Vad är klockan tänker jag i min stress.

Alldeles för tidigt för att jag borde vakna,

Nu är oron här som jag inte sakna.

Väl vid frukost säger magen stopp,

Jag har tappat makten över min kropp.

Klumpen i magen fick precis en till vän,

Illamåendet i halsen gjorde sig känn.

Tar mig dit jag måste med endast vilja,

Kan inte längre på ångest och hunger skilja.

Hela mitt allt vill bara vända klacken,

Resan känns alltid som uppförsbacken.

Omänskligt är jag nu framme vid mitt mål,

Helst vill jag försvinna genom ett svart hål.

Alla varningssignaler på panelen lyser,

Svettas som i öknen fast själen fryser.

Nu står jag längst fram och tiden är slagen,

Det känns som inälvorna är påväg ut från magen.

Nu behöver jag få ut första ordet ur munnen,

Men striden jag kriga blev mig aldrig vunnen.